Frågor och svar - Jobbex Omsorg
 

Frågor och svar


Här hittar du några av de vanligaste frågorna och svaren om våra olika tjänster och andra frågor inom LSS. Vi har kategoriserat frågorna för att du snabbt och enkelt skall hitta svaret på din fråga.

Hittar du inte svaret på din fråga i listan nedan är du alltid välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig.

 

Gruppboende


 

Gruppboende

1Hur får jag en plats på ett boende eller en daglig verksamhet?

En grundförutsättning för att du ska ha rätt till en plats på en gruppbostad är att du tillhör någon av lagens olika personkretsar (personkrets 1, 2 eller 3). Ansökan gör du hos en biståndshandläggare i din kommun som sedan fattar beslut om din ansökan. När du fått ett godkänt beslut är kommunen skyldig att erbjuda dig ett boende inom tre månader.

Kommunen kan erbjuda boende såväl i kommunens egna boenden som i privata företags boenden, beroende på vilka avtal som finns i den enskilda kommunen. Du kan även själv föreslå ett boende som du är intresserad av men det är kommunen som fattar det avgörande beslutet. Du kan även tacka nej till ett boende om du inte känner att det passar dig, men då kan du få vänta en tid till innan du får ett nytt erbjudande.

2Vad erbjuder Jobbex Omsorg för tjänster inom LSS?

Vi på Jobbex Omsorg erbjuder gruppbostad, servicebostad (LSS 9§9) och daglig verksamhet (LSS 9§10) inom LSS. Vår målgrupp är kvinnor och män som tillhör personkrets 1 - personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

3Vad är funktionshinder och funktionsnedsättning?

Ordet funktionsvariation används för att beskriva de fysiska, psykiska eller kognitiva variation som finns hos människor utan att göra någon värdering i nedsättning, frisk eller sjuk.

Ordet funktionshinder

Ett funktionshinder är ett hinder som uppstår mellan en individ och miljö. Ett exempel på ett hinder kan vara en trapp eller svårtillgänglig information. Individer är inte funktionshindrade utan funktionshinder är olika typer av hinder i miljön eller samhället som gör människor funktionshindrade. Ett exempel är om en rullstolsburen endast möter en trapp i entrén, då uppstår ett funktionshinder. Men om det även finns en ramp eller hiss så finns det inte längre något hinder.

Ordet funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas en nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Då ordet funktionsnedsättning ofta uppfattas som negativt laddat väljer vi istället att använda oss av funktionsvariation. Vi tycker att det låter bättre i en värld där vi alla är olika och fungerar olika, vilket i sig är en variation.

4Vad är en gruppbostad?

Du som inte kan bo i en egen bostad kan ansöka om en bostad med särskild service. I ett boende med särskild service finns det hjälp och stöd inom de områden du inte kan sköta själv. Vilken boendetyp (gruppbostad eller servicebostad) styrs utifrån hur stora behov du har.

För dig som har lite större behov av stöd och omvårdnad kan bo i en gruppbostad. Du bor då i en egen lägenhet i samma fastighet som det finns andra boenden (normalt fem till sex personer) och personal på plats dygnet runt som hjälper dig med det du själv inte klarar av.

Vissa kommuner använder sig av lagen om valfrihet (LoV) och då kan du välja boende eller daglig verksamhet själv förutsatt att boendet eller den dagliga verksamheten innefattas i lagen om valfrihet. Du kan då besöka de boenden eller dagliga verksamheter som finns för att själv se vilken som känns bäst.

5Vem bestämmer vilken hjälp jag har rätt till?

Vilket stöd och hjälp du har rätt till beslutas av biståndshandläggaren i din hemkommun. Handläggaren bedömer även hur stödet bör utformas och vilken verksamhet eller boende som är aktuellt för att tillgodose ditt stödbehov.

6Vad gör ni på fritiden och helgerna?

Vi lägger stor vikt vid att alla våra boenden skall ha en kvalitativ fritid vilket är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Därför uppmanar vi, stödjer och själva anordnar flertalet olika aktiviteter utefter våra boendes önskemål och individuella målbilder.

Exempel på aktiviteter är ridning på ridskola, fisketurer, bowling, grillkvällar, disco, musikskapande och talangjakter med mera.

Läs gärna mer om vår kvalitativa fritid här

7Kan jag få ett gruppboende i en annan kommun än min hemkommun?

Om det finns särskilda skäl får en kommun verkställa ett beslut enligt 9 § 9 LSS i en annan kommun. Kommunen som beslutar om boendet behåller då ansvaret för LSS-insatser för den enskilde även om han eller hon genom beslutet blir bosatt i den andra kommunen. Om den enskilde får behov av andra LSS-insatser ska därför den ursprungliga kommunen ansvara också̊ för dem. Ansvaret omfattar såväl utredning och beslut som kostnader och verkställighet.

Ett beslut om boende i annan kommun får bara fattas om det finns särskilda skäl. Det kan t.ex. handla om att underlätta för personer som har en ovanlig diagnos eller komplicerade funktionsnedsättningar att få tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens som det kan vara svårt att tillhandahålla i små̊ kommuner. Det ger också̊ möjlighet för kommuner med ett litet befolkningsunderlag att samverka om t.ex. gemensamma gruppbostäder för att kunna erbjuda fler boendealternativ.

En kommun som fattat beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS i en annan kommun har även ansvar för insatser enligt SoL t.ex. ekonomiskt bistånd, till den enskilde. På motsvarande sätt omfattar kommunens ansvar för insatser enligt LSS även personer som är bosatt i boende enligt SoL i en annan kommun till följd av ett beslut av kommunen.

För att undvika att en kommun där en enskild är bosatt eller vistas inte känner till detta förhållande finns en underrättelseskyldighet för den placerande kommunen. Underrättelseskyldigheten regleras i 17 § första stycket LSS och innebär att den kommun som träffar avtal om en insats enligt 9 § 9 LSS med en enskild utformare i en annan kommun ska underrätta den kommun där den enskilde utförarens verksamhet är belägen om detta avtal.

8Finns det alltid personal på gruppboendet?

Ja, det finns personal att tillgå dygnet runt.

9Vad har personalen för kompetens?

Vi rekryterar omsorgsfullt våra medarbetare och vi lägger en stor vikt vid personlig lämplighet. Medarbetarna vi rekryterar har gymnasiekompetens eller eftergymnasial omsorgskompetens. Flera av våra medarbetare har även högskolekompetens. Vid rekryteringar efterfrågar vi undersköterskor.

Våra chefsbefattningar besitter alltid relevant utbildning med inriktning mot exempelvis pedagogik, beteendevetenskap eller socialt arbete.

Alla våra medarbetare lämnar regelbundet utdrag från belastningsregistret.

10Får jag ta med mig djur till gruppboendet?

Ja det får man, i den mån det är möjligt.

 
 
 

Serviceboende


 

Serviceboende

1Hur får jag en plats på ett boende eller en daglig verksamhet?

En grundförutsättning för att du ska ha rätt till en plats på en gruppbostad är att du tillhör någon av lagens olika personkretsar (personkrets 1, 2 eller 3). Ansökan gör du hos en biståndshandläggare i din kommun som sedan fattar beslut om din ansökan. När du fått ett godkänt beslut är kommunen skyldig att erbjuda dig ett boende inom tre månader.

Kommunen kan erbjuda boende såväl i kommunens egna boenden som i privata företags boenden, beroende på vilka avtal som finns i den enskilda kommunen. Du kan även själv föreslå ett boende som du är intresserad av men det är kommunen som fattar det avgörande beslutet. Du kan även tacka nej till ett boende om du inte känner att det passar dig, men då kan du få vänta en tid till innan du får ett nytt erbjudande.

2Vad erbjuder Jobbex Omsorg för tjänster inom LSS?

Vi på Jobbex Omsorg erbjuder gruppbostad, servicebostad (LSS 9§9) och daglig verksamhet (LSS 9§10) inom LSS. Vår målgrupp är kvinnor och män som tillhör personkrets 1 - personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

3Vad är funktionshinder och funktionsnedsättning?

Ordet funktionsvariation används för att beskriva de fysiska, psykiska eller kognitiva variation som finns hos människor utan att göra någon värdering i nedsättning, frisk eller sjuk.

Ordet funktionshinder

Ett funktionshinder är ett hinder som uppstår mellan en individ och miljö. Ett exempel på ett hinder kan vara en trapp eller svårtillgänglig information. Individer är inte funktionshindrade utan funktionshinder är olika typer av hinder i miljön eller samhället som gör människor funktionshindrade. Ett exempel är om en rullstolsburen endast möter en trapp i entrén, då uppstår ett funktionshinder. Men om det även finns en ramp eller hiss så finns det inte längre något hinder.

Ordet funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas en nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Då ordet funktionsnedsättning ofta uppfattas som negativt laddat väljer vi istället att använda oss av funktionsvariation. Vi tycker att det låter bättre i en värld där vi alla är olika och fungerar olika, vilket i sig är en variation.

4Vad är en servicebostad?

Du som inte kan bo i en egen bostad kan ansöka om en bostad med särskild service. I ett boende med särskild service finns det hjälp och stöd inom de områden du inte kan sköta själv. Vilken boendetyp (gruppbostad eller servicebostad) styrs utifrån hur stora behov du har.

Du som har lite mindre behov av stöd och klarar en större del av din vardag själv kan bo i ett serviceboende. I ett serviceboende bor du i en egen lägenhet där det i området finns fler boenden. I anslutning till din lägenhet finns det gemensamhetsutrymmen där du kan träffa personal eller umgås med andra boenden om du vill.

Vissa kommuner använder sig av lagen om valfrihet (LoV) och då kan du välja boende eller daglig verksamhet själv förutsatt att boendet eller den dagliga verksamheten innefattas i lagen om valfrihet. Du kan då besöka de boenden eller dagliga verksamheter som finns för att själv se vilken som känns bäst.

5Vem bestämmer vilken hjälp jag har rätt till?

Vilket stöd och hjälp du har rätt till beslutas av biståndshandläggaren i din hemkommun. Handläggaren bedömer även hur stödet bör utformas och vilken verksamhet eller boende som är aktuellt för att tillgodose ditt stödbehov.

6Vad gör ni på fritiden och helgerna?

Vi lägger stor vikt vid att alla våra boenden skall ha en kvalitativ fritid vilket är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Därför uppmanar vi, stödjer och själva anordnar flertalet olika aktiviteter utefter våra boendes önskemål och individuella målbilder.

Exempel på aktiviteter är ridning på ridskola, fisketurer, bowling, grillkvällar, disco, musikskapande och talangjakter med mera.

Läs gärna mer om vår kvalitativa fritid här

7Kan jag få ett serviceboende i en annan kommun än min hemkommun?

Om det finns särskilda skäl får en kommun verkställa ett beslut enligt 9 § 9 LSS i en annan kommun. Kommunen som beslutar om boendet behåller då ansvaret för LSS-insatser för den enskilde även om han eller hon genom beslutet blir bosatt i den andra kommunen. Om den enskilde får behov av andra LSS-insatser ska därför den ursprungliga kommunen ansvara också̊ för dem. Ansvaret omfattar såväl utredning och beslut som kostnader och verkställighet.

Ett beslut om boende i annan kommun får bara fattas om det finns särskilda skäl. Det kan t.ex. handla om att underlätta för personer som har en ovanlig diagnos eller komplicerade funktionsnedsättningar att få tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens som det kan vara svårt att tillhandahålla i små̊ kommuner. Det ger också̊ möjlighet för kommuner med ett litet befolkningsunderlag att samverka om t.ex. gemensamma gruppbostäder för att kunna erbjuda fler boendealternativ.

En kommun som fattat beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS i en annan kommun har även ansvar för insatser enligt SoL t.ex. ekonomiskt bistånd, till den enskilde. På motsvarande sätt omfattar kommunens ansvar för insatser enligt LSS även personer som är bosatt i boende enligt SoL i en annan kommun till följd av ett beslut av kommunen.

För att undvika att en kommun där en enskild är bosatt eller vistas inte känner till detta förhållande finns en underrättelseskyldighet för den placerande kommunen. Underrättelseskyldigheten regleras i 17 § första stycket LSS och innebär att den kommun som träffar avtal om en insats enligt 9 § 9 LSS med en enskild utformare i en annan kommun ska underrätta den kommun där den enskilde utförarens verksamhet är belägen om detta avtal.

8Vad har personalen för kompetens?

Vi rekryterar omsorgsfullt våra medarbetare och vi lägger en stor vikt vid personlig lämplighet. Medarbetarna vi rekryterar har gymnasiekompetens eller eftergymnasial omsorgskompetens. Flera av våra medarbetare har även högskolekompetens. Vid rekryteringar efterfrågar vi undersköterskor.

Våra chefsbefattningar besitter alltid relevant utbildning med inriktning mot exempelvis pedagogik, beteendevetenskap eller socialt arbete.

Alla våra medarbetare lämnar regelbundet utdrag från belastningsregistret.

9Får jag ta med mig djur till serviceboendet?

Ja det får man.

 
 
 

Daglig verksamhet


 

Daglig verksamhet

1Hur får jag en plats på ett boende eller en daglig verksamhet?

Du som vill delta i daglig verksamhet ska ta kontakt med en biståndshandläggare i kommunen där du bor.

2Vad erbjuder Jobbex Omsorg för tjänster inom LSS?

Vi på Jobbex Omsorg erbjuder gruppbostad, servicebostad (LSS 9§9) och daglig verksamhet (LSS 9§10) inom LSS. Vår målgrupp är kvinnor och män som tillhör personkrets 1 - personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

3Vad är en daglig verksamhet?

Du som är i en yrkesverksam ålder (upp till 67 år) kan ha rätt till daglig verksamhet. Insatsen kan utformas på olika sätt och anpassas efter individens speciella behov. Målet med daglig verksamhet är att den ska erbjuda en utveckling av den enskildes möjligheter till arbete på kortare och längre sikt.

Aktiviteterna på en daglig verksamhet kan vara densamma som hos arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden men kan även innehålla aktiviteter med habiliterande inriktning. En daglig verksamhet är inte en anställning och syftet är inte att producera varor eller tjänster.

Vissa kommuner använder sig av lagen om valfrihet (LoV) och då kan du välja boende eller daglig verksamhet själv förutsatt att boendet eller den dagliga verksamheten innefattas i lagen om valfrihet. Du kan då besöka de boenden eller dagliga verksamheter som finns för att själv se vilken som känns bäst.

4Vem bestämmer vilken hjälp jag har rätt till?

Vilket stöd och hjälp du har rätt till beslutas av biståndshandläggaren i din hemkommun. Handläggaren bedömer även hur stödet bör utformas och vilken verksamhet eller boende som är aktuellt för att tillgodose ditt stödbehov.

5Kan jag få ett daglig verksamhet i en annan kommun än min hemkommun?

Om det finns särskilda skäl får en kommun verkställa ett beslut enligt 9 § 9 LSS i en annan kommun. Kommunen som beslutar om boendet behåller då ansvaret för LSS-insatser för den enskilde även om han eller hon genom beslutet blir bosatt i den andra kommunen. Om den enskilde får behov av andra LSS-insatser ska därför den ursprungliga kommunen ansvara också̊ för dem. Ansvaret omfattar såväl utredning och beslut som kostnader och verkställighet.

Ett beslut om boende i annan kommun får bara fattas om det finns särskilda skäl. Det kan t.ex. handla om att underlätta för personer som har en ovanlig diagnos eller komplicerade funktionsnedsättningar att få tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens som det kan vara svårt att tillhandahålla i små̊ kommuner. Det ger också̊ möjlighet för kommuner med ett litet befolkningsunderlag att samverka om t.ex. gemensamma gruppbostäder för att kunna erbjuda fler boendealternativ.

En kommun som fattat beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS i en annan kommun har även ansvar för insatser enligt SoL t.ex. ekonomiskt bistånd, till den enskilde. På motsvarande sätt omfattar kommunens ansvar för insatser enligt LSS även personer som är bosatt i boende enligt SoL i en annan kommun till följd av ett beslut av kommunen.

För att undvika att en kommun där en enskild är bosatt eller vistas inte känner till detta förhållande finns en underrättelseskyldighet för den placerande kommunen. Underrättelseskyldigheten regleras i 17 § första stycket LSS och innebär att den kommun som träffar avtal om en insats enligt 9 § 9 LSS med en enskild utformare i en annan kommun ska underrätta den kommun där den enskilde utförarens verksamhet är belägen om detta avtal.

6Vad har personalen för kompetens?

Vi rekryterar omsorgsfullt våra medarbetare och vi lägger en stor vikt vid personlig lämplighet. Medarbetarna vi rekryterar har gymnasiekompetens eller eftergymnasial omsorgskompetens. Flera av våra medarbetare har även högskolekompetens. Vid rekryteringar efterfrågar vi undersköterskor.

Våra chefsbefattningar besitter alltid relevant utbildning med inriktning mot exempelvis pedagogik, beteendevetenskap eller socialt arbete.

Alla våra medarbetare lämnar regelbundet utdrag från belastningsregistret.