LSS - Jobbex Omsorg
 

Lagens mål
- att leva som andra


”Verksamhet enligt denna lag ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet, grundad på̊ respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamhet enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på̊ respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För att verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges” (5–6 §§ Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade)

 
 

LSS är avsedd att tillförsäkra personer med omfattande funktionshinder en god service och ett gott stöd, oavsett var i landet de bor.

Det övergripande målet för verksamheten enligt LSS är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Den enskilde ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra

I förarbetena till LSS framgår att verksamhetens mål avser att ge uttryck för de bärande principerna i svensk funktionshinderpolitik, dvs. tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet.

Hur aktiv man önskar vara varierar mellan olika personer, men också under olika skeden i livet för en och samma person. Det är den enskilde som ska ha inflytande över graden av delaktighet. Personer med funktionshinder har givetvis samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra och måste ges förutsättningar att ta del av och fullgöra dessa.


Rättighetslagstiftning


LSS är en rättighetslag. Lagen innehåller bestämmelser om tio olika insatser, där bostad med särskild service för vuxna är en. Rätten till insatserna avgörs utifrån i lagen angivna förutsättningar. Om den enskilde får avslag på̊ ansökan om insats kan han eller hon överklaga myndighetens beslut.

Lagen är tänkt att garantera att viss verksamhet förekommer i hela landet och att verksamheten håller en viss standard.

LSS innehåller både rättigheter för enskilda och skyldigheter för huvudmännen.

 
 

Ingen inskränkning i andra rättigheter


Att en person får insatser enligt LSS innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. I förarbetena uttrycks att LSS är avsedd att vara ett komplement till andra lagar. Därmed menas att lagen ger de personer som ingår i lagens personkrets rätt till särskilda insatser som betingas av deras speciella behov utan att inskränka de rättigheter som kan gälla enligt mera generellt verkande lagar, framför allt socialtjänstlagen. I förarbetena framhålls också̊ att en framställan om stöd eller service av en person som tillhör lagens personkrets i första hand bör prövas enligt LSS om det gäller en insats som regleras i lagen, eftersom det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. I andra hand kan framställan prövas enligt socialtjänstlagen. Vidare påpekas att det, när en prövning av behovet av insatser enligt LSS görs, ofta är nödvändigt att samtidigt pröva om det även behövs insatser enligt socialtjänstlagen.


Allmänna krav på insatser enligt LSS


De allmänna krav som ställs på̊ insatserna enligt LSS anges i 7 § andra stycket LSS. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. I förarbetena till LSS framgår att goda levnadsvillkor är den kvalitetsnivå̊ som ställs på̊ alla insatser enligt LSS. Där uttrycks också̊ att insatserna ska utformas så att de ökar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna får inte ges formen av ett beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det bör eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslut om olika insatser.


Helhetssyn och kontinuitet


LSS ställer alltså̊ krav på̊ att insatserna ska vara varaktiga och samordnade. I förarbetena till lagen uttalas att den enskilde måste kunna lita på̊ att insatser ges så länge behov föreligger. Kontinuiteten ska garanteras. Insatserna ska vidare vara samordnade, dvs. inte ses isolerade från varandra.


Insatser enligt LSS är frivilliga


LSS bygger på̊ frivillighet, och förutsätter med andra ord samtycke från den enskilde. Detta innebär att man inom en bostad med särskild service i regel inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. LSS innehåller inte heller några bestämmelser som tillåter användning av tvångs och begränsningsåtgärder.

Både LSS och SoL förutsätter alltså̊ att den enskilde är villig att ta emot en insats och har förmåga att själv ta initiativ, vara delaktig eller på̊ annat sätt utöva sitt självbestämmande.


 
 

Insatser på egen begäran


Insatser enligt LSS ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på̊ egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare begära insatser för honom eller henne. Bestämmelsen kan ses som ett påpekande om att alla insatser enligt LSS är frivilliga och att det i lagen inte finns några som helst inslag av tvång.


God kvalitet


Av 6 § LSS framgår att verksamheten enligt LSS ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på̊ respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I verksamheter ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges.


Planering av insatsen viktig för delaktighet och inflytande


Verksamheten enligt LSS ska främja full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. I praktiken kan tillgången till insatser i sig vara avgörande för den enskildes möjlighet till delaktighet. Men även hur insatserna utformas kan vara avgörande för hur personen blir delaktig.

Den enskildes delaktighet kan ske på̊ olika sätt och i olika former. För bästa möjliga inflytande behöver förutsättningarna för deltagandet och inflytandet anpassas till den enskilde. En del personer kan delta i planeringsmöten, medan andra kan framföra sina önskemål och synpunkter via en kontaktperson i personalgruppen, eller via en företrädare eller stödperson. Några kan behöva använda kommunikationsstöd för att kommunicera. Hur en insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan som upprättas hos utföraren med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Individen behöver vara delaktig i alla led från beslut, beskrivning av uppdrag till genomförande och uppföljning.


Uppdrag och inriktning för verksamheten enligt LSS


Varje människa har rätt att utvecklas utifrån sin erfarenhet, kunskap och förmåga. Det är en grundpelare i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna.

Den svenska diskrimineringslagen innebär att ingen får diskrimineras eller hindras från att använda sina rättigheter på grund av funktionsnedsättning, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag som ska garantera att människor med omfattande och bestående funktionsnedsättning kan leva ett bra liv.