Funktionsvariationer
och diagnoser


Vi gillar olika. Ordet funktionsvariation används för att beskriva fysiska, psyka eller kognitiva variationer hos människor utan att värdera variation. Det finns massvis med olika variationer, precis lika många som människor på vår planet.

Adhd, autism och Tourettes syndrom är några av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsvariationerna (NPF). Personer med dessa funktionsvariationer har en annorlunda kognition, det vill säga tänker och uppfattar information, upplever och bearbetar sinnesintryck på ett annorlunda sätt.

Det innebär att omgivningen måste ha förståelse för och anpassa sig till de behov personen har för att vardagen ska fungera. Hur de anpassningarna behöver utformas är både specifika och generella.

 
 

Autism/autismspektrumdiagnos (ASD)


Autism eller autismspektrumdiagnos (ASD) är sedan 2013 samlingsnamnet för det tillstånd som tidigare delades upp i autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd. Förändringen har gjorts eftersom forskning har visat att autism är ett spektrum och inte urskiljbara tillstånd. Man menar att det rör sig om samma svårigheter som ryms inom begreppet autism, men att olika individer fungerar olika inom detta spektrum.

Autism är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. En person med autism tolkar saker annorlunda och kan ha svårt att ta in mycket information och att umgås och kommunicera med andra. Det är också vanligt att ha specialintressen, och att upprepa vissa beteenden.

För att definiera autism och autismliknande tillstånd används nu två huvudområden:

Begränsning i social kommunikation och socialt samspel,
Begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter.

Men när samlingsdiagnosen ASD ställs så ska följande alltid specificeras:

Om diagnosen är med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
Om diagnosen är med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.
Om diagnosen är förenad med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor.
Om diagnosen är förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse.

Även om till exempel Aspergers syndrom försvunnit som egen diagnos, kommer de personer som redan fått denna diagnos att behålla den.

Forskning har visat att det finns en stark ärftlighet när det gäller autism men också att miljöfaktorer kan påverka t ex under graviditeten. En till två procent av befolkningen har ASD, fler pojkar än flickor får diagnosen.

(Källa: Hjärnfonden, Riksförbundet Attention, Autism- och Aspergerförbundet)

 
 
 
 

Tvångssyndrom och autism


Personer med autism som också har tvångssyndrom är en grupp som inte har uppmärksammats mycket, varken i Sverige eller andra länder. En av svårigheterna med att diagnostisera personer med autism med tvångssyndrom är att många har svårt att uttrycka sina tankar och känslor. För att få diagnosen tvångssyndrom bör personen uppleva sina tvång som obehagliga eller störande.

Koppling mellan tillstånden

Det verkar som om det finns ett visst samband mellan tvångssyndrom och autism, eller åtminstone störningar inom autismspektrumet. Bland anhöriga till personer med diagnoser inom autismspektrumet är det vanligare med tvångssyndrom än i andra grupper. I en studie har man också fått resultat som antyder en genetisk koppling mellan tillstånden. Överhuvudtaget verkar det som om många tillstånd kan överlappa med likartade eller identiska symtom till exempel autism, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom och tvångssyndrom.

Symtomen skiljer sig åt

Tvångssyndromen hos personer med autism skiljer sig något från symtomen hos ”vanliga” patienter med tvångssyndrom. Generellt kan man säga att fler personer med autism har tvångshandlingar än tvångstankar. Tvättvång och kontrolltvång, som är vanligt hos ”vanliga” patienter, är inte lika vanligt hos personer som har autism. Däremot verkar samlartvång vara vanligare i denna grupp. Möjligen börjar tvångssyndromen senare i gruppen som har ett autismspektrumtillstånd än i gruppen som endast har tvångssyndrom.

”Äkta” tvångssyndrom?

Det har diskuterats om tvångssyndromen hos personer med diagnoser inom autismspektrumet verkligen är äkta tvångssyndrom. En orsak till det är att tvångssymtomens innehåll är lite annorlunda vid autism jämfört med andra grupper. En annan orsak är att det finns ganska få personer med autism som har berättat om huruvida tvångssyndromen skapar lidande eller upplevs som främmande för det egna jaget. Man vet heller inte alltid om personer med autism har insikt om tvångstankarnas och tvångshandlingarnas orimlighet. Detta krävs visserligen inte enligt diagnoskriterierna för tvångssyndrom, eftersom man kan ha tvångssyndrom med bristande sjukdomsinsikt.

Strikta rutiner kan vara positiva

När det gäller personer med autism är det inte säkert att rutiner och handlingar som för en utomstående upplevs som tvångshandlingar faktiskt är det. De kan upplevas som besvärande för personen själv, men de kan också upplevas som något positivt, något som skapar ordning eller minskar besvärande perceptionsstörningar, som är vanliga vid autism. Många gånger kan det också vara svårt att reda ut vad som är vad: ett komplext tics, en tvångshandling och ett repetitivt beteende eller stereotypier kan gå in i varandra. Men stereotypier brukar vara vanligare hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, och minska med åren.

 
 
 
 

Intellektuell funktionsnedsättning


Istället för begreppet intellektuell funktionsnedsättning används ibland utvecklingsstörning, förståndshandikapp, begåvningsnedsättning, mental retardation, eller kognitiv funktionsnedsättning.

Den som har en intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta mer tid och stöd än andra då de har det svårare att ta emot och bearbeta information. Det finns även svårigheter i att anpassa sig till omgivningen och att klara av vardagen, som att exempelvis sköta sitt hem och hantera ekonomin. Det är viktigt med träning då nedsättningen påverkar hela individens liv. De behöver utvecklas i sin egen takt och med bra rutiner samt hjälpmedel kan vardagen förenklas. Även om denna funktionsnedsättning inte kan botas, kan man hitta förhållningssätt och passande strategier som bidrar till självständighet och en god livskvalitet.

Människor med intellektuell funktionsnedsättning är unika individer med olika talanger, personligheter, styrkor, svagheter och behov, precis som alla andra. Men det funktionsnedsättningen innebär är en långsammare takt i utvecklingen under barn- och ungdomsåren som sedan finns med under hela livet.